Höstskrud

Det här är en ganska klassisk höstbild där det sena eftermiddagsljuset föll snett uppifrån och fångades i de gula trädkronorna. Resten av scenen låg i skugga. Det var detta ljus som fick mig att ta bilden. De gula löven lyser mot den mörka barrskogen, en kontrast som ger bilden närvaro och drar blicken direkt till huvudmotivet – den gula höstfärgen.

Kompositionen är enkel, men bygger på ett formspråk som jag tycker om och ofta använder. De ljusa, vertikala stammarna skapar ett rytmiskt mönster som ger stabilitet, medan de mer oregelbundna trädkronorna bryter upp och tillför liv. Dessutom fungerar stammarna som pelare som leder blicken upp mot trädkronorna som blir en tydlig ankarpunkt där ögat snabbt fastnar. Det som gör bilden intressant för mig är just mötet mellan de skimrande ljusa löven och den mörka kalla bakgrunden.

Bilden är tagen med 120 mm brännvidd på relativt långt avstånd, vilket pressar ihop perspektivet och skapar en tät och sammanhållen känsla. Bländaren var f/13 och slutartiden 1/40 sekund. Den största fototekniska utmaningen var att kontrollera ljuset – det var ju det som gjorde scenen intressant för mig. Jag valde därför att underexponera något för att vara säker på att bevara teckning i de ljusa partierna. Den lätta underexponeringen förstärker glöden i löven och ökar kontrasten mot bakgrunden. Bilden har en hög kontrast men en dämpad färgpalett med lugna toner av gult, grått och grönt, vilket jag tycker ger balans. I efterbehandlingen har jag även skuggat/efterbelyst bildens nedre del för att skapa lite mer visuellt intresse där i stället för att låta den vara nästan helt svart.

För mig förmedlar bilden en känsla av övergång – från dag till kväll, från sommar till höst. Ett flyktigt ögonblick fångat på bild.