Höstens yin och yang
När bladen faller till marken uppstår plötsligt motiv överallt. Det här är ett av dem. Ett fragment av höst som inte ropar efter uppmärksamhet, men som belönar den som stannar upp. De blekta ekbladen med vattenpärlor, skapar ett lugnt och nästan monokromt motiv. För mig blir det som ett botaniskt stilleben, ett intimt landskap.
I den här typen av bild handlar mycket om att rensa bort det som stör. Kompositionen bygger på att låta de två stora ekbladen dominera och låta de andra bladen skapa en naturlig inramning. Jag valde att fotografera rakt ovanifrån för att betona former, mönster och strukturer. Bilden är fokusstaplad för att säkerställa skärpa över hela bildytan. Vid första anblick kan motivet verka slumpmässigt och rörigt, men ekbladens mittnerver skapar en cirkulär rörelse i bilden som ger balans och håller blicken kvar. Någon typ av yin och yang. Det översta ekbladet, med sina tydliga linjer och vattendroppar, fungerar som bildens ankarpunkt.
Färgskalan är dämpad och nästan monokrom, med beige, bruna och grå toner som förstärker känslan av höst och håller ihop bilden. Den ljusa tonen i huvudbladet mot de mörkare bladen omkring skapar en ljuskontrast, som tillsammans med texturerna blir bildens huvudsakliga motiv. Trots att motivet är platt tycker jag bladen som ligger staplade på varandra ger bilden ett subtilt djup, och att båda huvudbladen kommer från ek bidrar till ytterligare visuell enhetlighet.
I bildbehandlingen var målet att lyfta fram texturen utan att göra bilden ”hård”. I Lightroom Classic ökade jag den generella kontrasten och arbetade sedan lokalt med klarhet och textur för att få fram detaljerna i de två ekbladen. Jag gjorde också det översta bladet ljusare för att tydligare markera det som bildens centrum. Samtidigt såg jag till att högdagrarna i dropparna inte frätte ut och att skuggorna förblev tillräckligt öppna för att visa detaljer, men ändå tillräckligt mörka för att låta huvudmotivet dominera. Färgmättnaden drog jag ner för att ge form och struktur större betydelse än själva färgerna, som ändå inte var speciellt imponerande.
Jag upplevde att de två ekbladens huvudnerver skapade en symmetrisk cirkelrörelse och valde därför att beskära bilden kvadratiskt för att förstärka känslan av balans. Kvadratiska beskärningar är normalt inte min favorit, men här tyckte jag att det passade. Bladen balanserar varandra väl och kvadraten håller ihop motivet. Till sist lade jag en subtil vinjett för att hålla kvar blicken inom bildytan.
Jag tycker mycket om att hitta den här typen av intima landskap, motiv som de flesta går förbi utan att reflektera över. Kanske påminner bilden dig om naturens cykler, eller så ser du den som en studie i form, textur och ljus. Eller bara en dokumentation av hösten. Det fina är att betraktaren själv får avgöra.
